aja

ännu en dag hemma från skolan med värk. döda mig!
inte skönt alls.
måste säga ett stort tack till erik som tog tag i sidan i fredags så de börja igen...
de va jättte snällt!!
oron av att inte veta vad de är för fel på mig börjar blir med och mer påfrestande.
de tar ju väldigt mycke på en fast man inte märker de.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0